Skyddsjakt i Sverige

Arter som kan jagas med stöd av skyddsjakt och de skyldigheter som gäller

Skyldigheter vid skyddsjakt

  • Tillstånd: Skyddsjakt kräver i de flesta fall tillstånd från Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket. Undantag gäller för vissa arter där markägare eller jakträttshavare har rätt att agera vid akut skada.
  • Förebyggande åtgärder: Andra skadeförebyggande åtgärder ska normalt ha prövats innan skyddsjakt beviljas. Skyddsjakt ska ses som en sista utväg.
  • Rapportering: All skyddsjakt ska rapporteras till Länsstyrelsen. Fällt vilt ska anmälas inom föreskriven tid.
  • Begränsad tid: Tillståndet gäller för en bestämd tidsperiod och antal djur. Man får inte överskrida tilldelningen.
  • Selektivitet: Skyddsjakten ska vara selektiv och riktad mot de individer som orsakar skadan.
  • Dokumentation: Skador ska kunna dokumenteras och styrkas vid ansökan om skyddsjaktstillstånd.

Arter med skyddsjaktsmöjlighet

Vildsvin

Sus scrofa

Skyddsjakt

Vildsvin kan orsaka stora skador på jordbruksmark. Skyddsjakt kan i vissa fall ske utan särskilt tillstånd vid akut skada.

Skyddsjakt / grund:

Året runt vid akut skada enligt särskilda regler

Förutsättningar:

Markägare eller jakträttshavare får agera enligt särskilda regler vid akut skada. Sugga med randiga eller bruna kultingar är fortsatt skyddad.

Dovhjort årskalv

Dama dama

Skyddsjakt

Dovhjort kan orsaka betes- och grödskador samt problem i planteringar. Skyddsjakt kan prövas när skadorna är återkommande eller allvarliga.

Skyddsjakt / grund:

Tillståndsprövad vid dokumenterad skada

Förutsättningar:

Tillstånd från Länsstyrelsen krävs normalt. Skador och förebyggande åtgärder behöver kunna visas.

Kronhjort årskalv

Cervus elaphus

Skyddsjakt

Kronhjort kan orsaka skador på jordbruksgrödor, skogsplanteringar och ibland trafiksäkerhetsproblem. Skyddsjakt prövas från fall till fall.

Skyddsjakt / grund:

Tillståndsprövad vid dokumenterad skada

Förutsättningar:

Tillstånd från Länsstyrelsen krävs normalt och ska bygga på tydligt dokumenterad skada eller särskild riskbild.

Rödräv

Vulpes vulpes

Skyddsjakt

Rödräven kan orsaka skador på tamboskap, fjäderfän och viltbestånd. Skyddsjakt kan bli aktuell vid akut skada.

Skyddsjakt / grund:

Vid akut skada eller särskilt beslut

Förutsättningar:

Markägare eller jakträttshavare kan i vissa fall agera vid akut skada på tamdjur. Övriga situationer kräver beslut enligt gällande regler.

Storskarv

Phalacrocorax carbo

Skyddsjakt

Storskarven kan orsaka betydande skador vid fiskodlingar och fiskvatten. Skyddsjakt kan beviljas vid dokumenterade skador på fiskbestånd.

Skyddsjakt / grund:

Tillståndsprövad vid dokumenterad skada

Förutsättningar:

Tillstånd från Länsstyrelsen krävs. Gäller framför allt vid fiskodlingar och yrkesfiskevatten där andra åtgärder inte räckt.

Gråsäl

Halichoerus grypus

Skyddsjakt

Gråsälen orsakar skador på fångster och redskap inom kust- och yrkesfisket. Skyddsjakt kan beviljas för att minska skador.

Skyddsjakt / grund:

Tillståndsprövad vid skada

Förutsättningar:

Tillstånd från Naturvårdsverket eller beslut enligt särskild förvaltning. Gäller främst vid fasta fiskeredskap och fiskodlingar.

Knubbsäl

Phoca vitulina

Skyddsjakt

Knubbsälen kan orsaka skador inom yrkesfisket, särskilt vid kusten. Skyddsjakt används restriktivt.

Skyddsjakt / grund:

Tillståndsprövad vid skada

Förutsättningar:

Tillstånd från Naturvårdsverket. Begränsat antal djur och tydliga villkor i beslutet.

Vitkindad gås

Branta leucopsis

Skyddsjakt

Vitkindade gäss kan orsaka allvarliga skador på jordbruksmark, särskilt på växande grödor och nysådd mark.

Skyddsjakt / grund:

Tillståndsprövad vid dokumenterad skada

Förutsättningar:

Tillstånd från Länsstyrelsen. Skadorna behöver normalt dokumenteras och förebyggande åtgärder ska ha prövats.

Grågås

Anser anser

Skyddsjakt

Grågåsen kan orsaka omfattande betesskador på jordbruksgrödor, framför allt på våren och sommaren.

Skyddsjakt / grund:

Tillståndsprövad vid skada

Förutsättningar:

Tillstånd från Länsstyrelsen. Förebyggande åtgärder ska normalt ha prövats först.

Kanadagås

Branta canadensis

Skyddsjakt

Kanadagåsen orsakar betesskador och nedsmutsning i parker, strandområden och jordbruksmark.

Skyddsjakt / grund:

Tillståndsprövad vid skada

Förutsättningar:

Tillstånd från Länsstyrelsen. Gäller vid dokumenterade skador eller särskilda lokala beslut.

Sångsvan

Cygnus cygnus

Skyddsjakt

Sångsvanen kan orsaka skador på jordbruksgrödor, framför allt höst- och vårsådda fält.

Skyddsjakt / grund:

Tillståndsprövad vid skada

Förutsättningar:

Tillstånd från Länsstyrelsen efter strikt behovsprövning och dokumenterad skada.

Stare

Sturnus vulgaris

Skyddsjakt

Starar kan orsaka skador på frukt- och bärodlingar när stora flockar går ned i odlingarna.

Skyddsjakt / grund:

Tillståndsprövad vid skada

Förutsättningar:

Tillstånd från Länsstyrelsen vid dokumenterade skador på odlingar.

Lagstöd

Skyddsjakt regleras i Jaktförordningen (1987:905), §§ 23a–29, samt genom Naturvårdsverkets föreskrifter. Beslut om skyddsjakt fattas av Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket beroende på art. Vissa arter, som vildsvin och rödräv, kan jagas utan särskilt tillstånd av den som har jakträtt om djuren orsakar skada och jakten sker i omedelbar anslutning till skadan.

Kontrollera alltid aktuella regler hos Naturvårdsverket och din Länsstyrelse innan skyddsjakt bedrivs.