Skyddsjakt i Sverige
Arter som kan jagas med stöd av skyddsjakt och de skyldigheter som gäller
Skyldigheter vid skyddsjakt
- • Tillstånd: Skyddsjakt kräver i de flesta fall tillstånd från Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket. Undantag gäller för vissa arter där markägare eller jakträttshavare har rätt att agera vid akut skada.
- • Förebyggande åtgärder: Andra skadeförebyggande åtgärder ska normalt ha prövats innan skyddsjakt beviljas. Skyddsjakt ska ses som en sista utväg.
- • Rapportering: All skyddsjakt ska rapporteras till Länsstyrelsen. Fällt vilt ska anmälas inom föreskriven tid.
- • Begränsad tid: Tillståndet gäller för en bestämd tidsperiod och antal djur. Man får inte överskrida tilldelningen.
- • Selektivitet: Skyddsjakten ska vara selektiv och riktad mot de individer som orsakar skadan.
- • Dokumentation: Skador ska kunna dokumenteras och styrkas vid ansökan om skyddsjaktstillstånd.
Arter med skyddsjaktsmöjlighet
Vildsvin
Sus scrofa
Vildsvin får jagas när de kommer in på gården eller i trädgården och där kan orsaka skada eller annan olägenhet. Jakträttshavare får dessutom jaga vildsvin inom 200 meter från mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling.
Tid:
1 juli–30 juni (hela jaktåret)
Förutsättningar:
Inom 200-meterszonen krävs att skador av vildsvin tidigare har inträffat på grödor eller odling och att jakten behövs för att förhindra ytterligare skador. Sugga som åtföljs av randiga eller bruna kultingar är fortsatt fredad.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 2
Rödräv
Vulpes vulpes
Rödräv får jagas på gården eller i trädgården, för att skydda ungar av tamdjur och renkalvar i kalvningsland, samt inom viltuppfödning, hönsgård eller liknande anläggning och inom 200 meter från sådan anläggning. Årsunge av rödräv får jagas när det behövs för viltvården.
Tid:
1 juli–30 juni (hela jaktåret)
Förutsättningar:
Jakten ska behövas för att förhindra skada respektive tillgodose viltvården. Räv som tillfälligt förekommer på ö, holme eller skär får jagas av hänsyn till viltvården.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 2, 6, 7, 8 och 13
Grävling
Meles meles
Grävling får jagas på gården eller i trädgården, i vilthägn, tillfälligt på ö, holme eller skär, samt inom viltuppfödning, hönsgård eller liknande anläggning och inom 200 meter från sådan. Årsunge av grävling får jagas för lantbrukets eller viltvårdens skull.
Tid:
1 juli–30 juni (hela jaktåret)
Förutsättningar:
Jakten ska behövas för att förhindra skada eller olägenhet, eller med hänsyn till viltvården.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 2, 6, 9 och 13
Mård och skogsmård
Martes martes
Mård får jagas på gården eller i trädgården samt inom viltuppfödning, hönsgård eller liknande anläggning och inom 200 meter från sådan. Skogsmård som tillfälligt förekommer på ö, holme eller skär får jagas av hänsyn till viltvården.
Tid:
1 juli–30 juni (hela jaktåret)
Förutsättningar:
Jakten ska behövas för att förhindra skada inom anläggningen eller med hänsyn till viltvården.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 2, 6 och 13
Mink, mårdhund och tvättbjörn
Neogale vison, Nyctereutes procyonoides, Procyon lotor
Främmande viltarter — mink, mårdhund, tvättbjörn, stenmård, sumpbäver, bisam, mufflonfår och flera hjortarter — får jagas hela jaktåret för att förhindra skador orsakade av främmande viltarter.
Tid:
1 juli–30 juni (hela jaktåret)
Förutsättningar:
Gäller de arter som räknas upp i bilaga 4 punkt 1. Samma arter får även jagas på gården eller i trädgården enligt punkt 2.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 1 och 2
Vildkanin
Oryctolagus cuniculus
Vildkanin får jagas hela jaktåret som främmande viltart, på gården eller i trädgården samt i handelsträdgård, yrkesmässig fruktodling eller plantskola om det behövs för att förhindra skador på träd eller trädplantor.
Tid:
1 juli–30 juni (hela jaktåret)
Förutsättningar:
Jakten ska behövas för att förhindra skada. Även personer enligt 23 § första stycket jaktlagen får jaga vildkanin enligt punkt 1.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 1, 2 och 3
Fälthare
Lepus europaeus
Fälthare får jagas 1 januari–15 april i handelsträdgård, anläggning för yrkesmässig fruktodling eller plantskola om det behövs för att förhindra skador på träd eller trädplantor. Är anläggningen inhägnad med stängsel och grindar så att hare hindras komma in eller ut gäller jakten hela jaktåret.
Tid:
1 jan–15 april (inhägnad anläggning: hela jaktåret)
Förutsättningar:
Jakten ska behövas för att förhindra skador på träd eller trädplantor.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 3
Årskalv av älg
Alces alces
Årskalv av älg som uppträder vid fält med oskördad gröda får jagas om det behövs för att förebygga skada, om länsstyrelsen inte har föreskrivit annat.
Tid:
1 aug – den särskilda älgjaktstidens början
Förutsättningar:
Endast årskalv och endast vid fält med oskördad gröda. Perioden löper från 1 augusti till den särskilda älgjaktstidens början enligt bilaga 2.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 10
Årskalv av dov- och kronhjort
Dama dama, Cervus elaphus
Årskalv av dovhjort och kronhjort som uppträder vid fält med oskördad gröda får jagas om det behövs för att förebygga skada. Årskalv av kronhjort får dessutom jagas om kronhjort orsakar stamskada på barrträd.
Tid:
1 juli–15 april
Förutsättningar:
Endast årskalv. Jakten ska behövas för att förebygga skada på gröda respektive stamskada på barrträd.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 17 och 18
Grågås, kanadagås och vitkindad gås
Anser anser, Branta canadensis, Branta leucopsis
Får jagas när de uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda eller kan medföra olägenhet för människors hälsa. Vid flygplatser får de även jagas med hänsyn till flygsäkerheten.
Tid:
1 juli–30 juni (hela jaktåret)
Förutsättningar:
Flock om minst fem individer krävs vid fält med oskördad gröda. Flygplatsjakt enligt punkt 5.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 5 och 12
Sädgås
Anser fabalis
Sädgås som uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda får jagas i Blekinge län och Skåne län.
Tid:
21 april–20 februari (Blekinge och Skåne)
Förutsättningar:
Endast Blekinge och Skåne, endast vid fält med oskördad gröda och i flock om minst fem individer.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 11
Sångsvan
Cygnus cygnus
Sångsvan som uppträder i flock om minst fem individer får jagas vid fält med oskördad gröda om det behövs för att förebygga skada.
Tid:
1 oktober–31 mars
Förutsättningar:
Flock om minst fem individer och fält med oskördad gröda.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 21
Trana
Grus grus
Trana som uppträder i flock om minst fem individer får jagas vid fält med oskördad gröda om det behövs för att förebygga skada.
Tid:
1 aug–30 sept och 1 april–30 maj
Förutsättningar:
Flock om minst fem individer och fält med oskördad gröda. Två skilda perioder.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 20
Storskarv
Phalacrocorax carbo
Storskarv får jagas för att förebygga skada vid fasta och rörliga fiskeredskap (inte handredskap) och inom 300 meter från sådana redskap samt i fredningsområden för fisk. Vid fiskodling och utsättningsplatser gäller jakten hela jaktåret.
Tid:
1 aug–28 (29) feb · fiskodling hela jaktåret
Förutsättningar:
Jakt får inte ske närmare än 300 meter från boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse. Vid utsättningsplatser gäller sju dygn före och sju dygn efter utsättningstillfället.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 19
Ringduva
Columba palumbus
Ringduva som uppträder i flock om minst fem individer och orsakar skada i yrkesmässiga odlingar får jagas i sådana odlingar. Vid flygplatser får ringduva jagas med hänsyn till flygsäkerheten.
Tid:
1 jan–15 aug (norra Sverige 1 jan–31 juli)
Förutsättningar:
1 jan–31 juli i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. 1 jan–15 aug i övriga delar av landet.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 5 och 15
Koltrast och stare
Turdus merula, Sturnus vulgaris
Koltrast och stare får jagas inom trädgård eller annan anläggning för yrkesmässig bär- eller fruktodling samt inom 200 meter från sådan anläggning.
Tid:
1 juli–30 juni (hela jaktåret)
Förutsättningar:
Jakten ska behövas för att förhindra skada inom anläggningen.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 14
Kråkfåglar och måsfåglar
Corvidae, Laridae
Kråka, kaja, skata, råka, korp, björktrast, fiskmås, skrattmås, gråtrut, havstrut och tamduva får jagas av jakträttshavare i anläggningar, på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling där de orsakar skada, samt på uppdrag av kommunal miljö- och hälsoskyddsnämnd. Vid flygplatser gäller flygsäkerhetsjakt.
Tid:
1 juli–30 juni (hela jaktåret)
Förutsättningar:
Korp får dessutom jagas för att skydda ungar av tamdjur och renkalvar samt inom viltuppfödning, hönsgård eller liknande anläggning och 200 meter därifrån.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 2, 5, 7 och 13
Gråsparv och pilfink
Passer domesticus, Passer montanus
Gråsparv och pilfink som orsakar olägenhet för människors eller boskaps hälsa i ladugårdar, livsmedelslager eller andra motsvarande anläggningar får jagas.
Tid:
1 juli–30 juni (hela jaktåret)
Förutsättningar:
Endast i sådana anläggningar och när olägenhet för hälsan föreligger.
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), Bilaga 4 punkt 4
Skyddsjakt som kräver myndighetsbeslut
Björn, varg, järv, lodjur och kungsörn
Ursus arctos, Canis lupus, Gulo gulo, Lynx lynx, Aquila chrysaetos
Skyddsjakt får beslutas endast om det inte finns någon annan lämplig lösning och jakten inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus. Naturvårdsverket får överlämna beslutanderätten till länsstyrelsen.
Beslutas av: Naturvårdsverket (kan delegeras till länsstyrelsen)
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), 23 a §, 23 b § och 24 a §
Gråsäl, knubbsäl och vikare
Halichoerus grypus, Phoca vitulina, Pusa hispida
Skyddsjakt efter säl beslutas av Naturvårdsverket, i regel för att förebygga allvarlig skada på fiske och fiskeredskap. Villkor om antal, område och tid anges i beslutet.
Beslutas av: Naturvårdsverket
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), 23 a § och 23 b §
Övriga vilda fåglar och däggdjur
Om förutsättningarna i 23 a § är uppfyllda för andra djur än björn, varg, järv, lo, säl eller örn får länsstyrelsen ge tillstånd till skyddsjakt. Länsstyrelsen får också, efter ansökan av den som riskerar skada, besluta om skyddsjakt efter vilda däggdjur som inte är särskilt skyddade.
Beslutas av: Länsstyrelsen
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), 29 § och 29 a §
Främmande arter (8 § jaktlagen)
Beslut om jakt efter däggdjur och fåglar av art eller ras som inte genom naturlig utbredning tillhörde landets viltbestånd vid utgången av 1987 — dock inte vildsvin och mufflonfår.
Beslutas av: Naturvårdsverket
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), 25 §
Moderlös årsunge
Polismyndigheten får låta avliva eller fånga moderlös årsunge av älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin.
Beslutas av: Polismyndigheten
Lagstöd: Jaktförordningen (1987:905), 30 §
Lagstöd
Skyddsjakt regleras i Jaktförordningen (1987:905). Den skyddsjakt som jakträttshavaren själv får bedriva utan särskilt beslut framgår av 26 § och bilaga 4. Skyddsjakt efter övrigt vilt prövas av Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket enligt §§ 23 a–25, 29 och 29 a.
Beslut om skyddsjakt får meddelas endast om det inte finns någon annan lämplig lösning och jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd (23 a §).
Kontrollera alltid aktuella regler hos Naturvårdsverket och din Länsstyrelse innan skyddsjakt bedrivs.
Informationen på Jakttider.com är en hjälp för överblick. Kontrollera alltid aktuell jaktförordning, Naturvårdsverket och eventuella regionala beslut från länsstyrelsen innan jakt.
Källor: Jaktförordningen (1987:905) · Naturvårdsverket · Länsstyrelsen