Jaktbara arter i Sverige

Kännetecken & ekologi

Älgen är Sveriges största landlevande djur och kan väga upp till 800 kg. Tjuren bär stora skovelhorn som fälls varje vinter. Älgen lever i skogsmark och äter löv, bark och vattenväxter. Den svenska älgstammen uppskattas till cirka 300 000–400 000 djur. Älgjakten är en av de mest populära jaktformerna i Sverige och regleras genom älgförvaltningsområden.

Jakttider

Jakt med hund

Kännetecken & ekologi

Kronhjorten är Europas näst största hjortdjur. Hjorten (handjuret) kan väga upp till 250 kg och bär imponerande greniga horn. Under brunsten i september–oktober hörs hjortarnas rytande över stora avstånd. Kronhjorten förekommer främst i Skåne, Sörmland och delar av norra Sverige. Arten lever i ädellövskog och blandskogar.

Jakttider

Jakt med hund

Kännetecken & ekologi

Dovhjorten infördes till Sverige på 1500-talet och förekommer idag främst i södra och mellersta Sverige. Den kännetecknas av sin vackra fläckiga sommardräkt och skovelformade horn. Dovhjorten trivs i öppen lövskog och jordbrukslandskap. Under brunsten i oktober samlas hjortarna på speciella brunstplatser.

Jakttider

Jakt med hund

Kännetecken & ekologi

Rådjuret är Sveriges minsta och vanligaste hjortdjur. Bocken väger 20–30 kg och bär korta, greniga horn. Rådjuret är mycket anpassningsbart och lever i skogar, åkermark och trädgårdar. Bockjakten i maj–juni är en av de mest populära jaktformerna. Rådjurens brunst infaller i juli–augusti.

Jakttider

Jakt med hund

Kännetecken & ekologi

Vildsvinet har ökat kraftigt i Sverige sedan 1970-talet och finns nu i stora delar av södra och mellersta Sverige. De lever i löv- och blandskog och söker föda genom att böka i marken. Vildsvin kan orsaka stora skador på jordbruksmark. De är skymnings- och nattaktiva och lever i familjegrupper ledda av en sugga.

Jakttider

Jakt med hund

Kännetecken & ekologi

Rödräven är Sveriges vanligaste rovdjur och finns i hela landet. Den är mycket anpassningsbar och lever i allt från tät skog till stadsmiljö. Räven är ett nattaktivt djur som jagar smågnagare, harar och fåglar. Den grävlika räven är känd för sin intelligens och list. Grytjakt med tax eller terrier är en traditionell jaktform.

Jakttider

Jakt med hund

Kännetecken & ekologi

Grävlingen är ett kraftigt byggt djur som lever i underjordiska bohålor (gryt). Den tillhör mårddjuren och väger 8–15 kg. Grävlingen är nattaktiv och allätare — den äter daggmask, insekter, frukt och spannmål. Den har ett distinkt svart-vitt tecknat huvud. Grytjakt med särskilda grythundar som tax är en traditionell och populär jaktform.

Jakttider

Jakt med hund

Kännetecken & ekologi

Skogsmården är ett smidigt och klätterskickligt rovdjur som lever i barrskog. Den jagar fåglar, ekorrar och smågnagare i trädkronorna. Pälsen är mörkbrun med en gul halsfläck. Mården är nattaktiv och mycket skygg. Den jagas främst med fälla.

Jakttider

Jakt med hund

Kännetecken & ekologi

Illern är ett litet rovdjur som lever nära vatten. Den jagar grodor, småfisk, gnagare och fågelägg. Illern avsöndrar en stark doft från analkörtlar som skydd mot fiender. Den är nattaktiv och lever ensam utom under parningstiden. Tamillern (fretten) härstammar från den vilda illern.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Skogsharen byter till vit vinterpäls för kamouflage i snön. Den är större än fältharen och lever i skogsmark. Skogsharen är dämnings- och nattaktiv och äter gräs, örter och bark. Drevjakt med stövare är den klassiska jaktformen — hunden driver haren i en cirkel tillbaka mot jägaren.

Jakttider

Jakt med hund

Kännetecken & ekologi

Fältharen är större än skogsharen och behåller sin bruna päls året runt. Den lever framför allt i öppen jordbruksmark i södra Sverige. Fältharen kan springa upp till 70 km/h och gör tvära kast för att undkomma rovdjur. Under parningstiden på våren kan man se spectakulära parningsjakter.

Jakttider

Jakt med hund

Kännetecken & ekologi

Bävern är Europas största gnagare och kan väga upp till 30 kg. Den bygger dammar och hyddor av trädstammar och grenar. Bävern var utrotad i Sverige men återinfördes på 1920-talet och finns nu i hela landet. Den är skymnings- och nattaktiv och lever i familjegrupper vid vattendrag. Bäverns dammbyggen skapar viktiga våtmarker.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Gräsanden är Sveriges vanligaste andfågel och finns i hela landet. Anddraken har grönt huvud, vit halsring och brunt bröst. Honan är spräcklig brun för kamouflage vid boet. Gräsänder häckar vid sjöar, dammar och vattendrag och övervintrar ofta i Sverige.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Krickan är Sveriges minsta and. Hannen har ett kastanjebrunt huvud med grön ögonfläck. Den häckar vid grunda sjöar och våtmarker i hela landet och flyttar söderut på vintern.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Bläsanden kännetecknas av hannens rostbruna huvud med gul panna. Den häckar vid sjöar i norra Sverige och rastar i stora flockar under flyttningen.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Fasanen infördes till Sverige för jaktändamål och förekommer främst i södra Sverige. Tuppen är färggrann med metallglänsande fjäderdräkt och lång stjärt. Hönan är kryptiskt brunspräcklig. Fasaner lever i jordbrukslandskap med buskage och häckar.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Orren är en skogshöns som lever i barrskogsmiljöer. Orrhanen är svart med lysröda ögonrosor och lyraformad stjärt. Orrspelet på våren är ett dramatiskt skådespel där hannarna tävlar om honorna på öppna spelplatser. Arten minskar i södra Sverige men har stabila bestånd i norr.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Tjädern är Europas största skogshöns. Tuppen kan väga upp till 5 kg och har en imponerande spelceremoni på våren med kluckande och knäppande läten. Tjädern lever i gammal barrskog och äter tallbarr på vintern. Jakten sker främst genom stöt- och smygjakt i skogen.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Dalripan lever i fjällnära björkskog och myrar. Den byter till helt vit fjäderdräkt på vintern. Ripjakt med stående fågelhund i fjällen är en klassisk svensk jakttradition. Dalripan lever i par under häckningstiden och i flockar vintertid.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Ringduvan är Sveriges vanligaste duva. Den känns igen på de vita fläckarna på halssidorna och den karaktäristiska kuttrande sången. Ringduvan häckar i trädkronor i både skog och stadsmiljö. Duvan jagas ofta vid åkrar där den söker föda.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Morkullan är en vadare som lever i fuktig lövskog. Med sin långa näbb söker den daggmask och insektslarver i mjuk mark. Morkullan har extremt god kamouflage och sitter helt stilla tills man nästan trampar på den. Vårsträcket kallas 'rågning' och sker i skymningen.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Grågåsen är stamfadern till tamgåsen. Den häckar vid sjöar och våtmarker i södra och mellersta Sverige. Grågäss flyger i V-formation och är kända för sitt höga kacklande. Arten har ökat kraftigt och kan orsaka betesskador på jordbruksmark.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Kanadagåsen infördes till Sverige på 1930-talet och har spridit sig kraftigt. Den är större än grågåsen med svart huvud och hals samt vit kindteckning. Kanadagäss kan bli aggressiva under häckningstiden. De bildar livslånga parband.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Skatan är en av Sveriges mest kända fåglar med sin svartvita fjäderdräkt och långa stjärt. Den är intelligent och kan lära sig använda verktyg. Skatan plundrar andra fåglars bon och äter ägg och ungar, vilket gör den impopulär bland viltvårdare.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Kråkan är en intelligent fågel som lever i hela Sverige. Den gråa kråkan i Skandinavien har grå kropp och svart huvud. Kråkor kan lösa komplexa problem och använder verktyg. De lever ofta nära människor och äter nästan allt.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Kajan är den minsta av de svenska kråkfåglarna. Den har grå nacke och ljusa ögon. Kajor häckar ofta i skorstenar och håligheter i byggnader. De lever i stora flockar och bildar livslånga parband.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Nötskrikan är en färggrann kråkfågel med blå vingfläckar. Den hamstrar ekollon och nötter på hösten och gömmer dem i marken. Många glömda gömmor gror och nötskrikan spelar därmed en viktig roll för skogens spridning. Fågeln är känd för att härma andra fåglars läten.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Rapphönan lever i öppet jordbrukslandskap och äter frön, gröna växtdelar och insekter. Den häckar på marken och kan lägga upp till 20 ägg. Rapphönan har minskat kraftigt i Sverige på grund av förändrat jordbruk. Jakten med stående fågelhund är en klassisk jaktform.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Järpen är det minsta av Sveriges skogshöns och lever i tät blandskog med gran och björk. Den är skygg och svår att få syn på. Järpen lever i par och har ett karaktäristiskt visslande läte. Den äter knoppar, frön och bär.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Fjällripan lever ovanför trädgränsen i fjällen och byter till vit vinterdräkt. Den är mindre än dalripan och trivs på kalfjället bland lav och dvärgbuskar. Ripjakt med stående fågelhund i fjällen är en klassisk jaktform.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Stjärtanden är en elegant and med lång, spetsig stjärt. Hannen har brunt huvud och vit bröstlinje. Den häckar vid grunda sjöar och våtmarker och flyttar söderut på hösten.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Brunanden är en dykand med rödbrunt huvud och svart bröst hos hannen. Den häckar vid sjöar och kustvatten och dyker efter vattenväxter och smådjur.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Viggen är en liten dykand. Hannen är svartvit med en karaktäristisk tofs i nacken. Den häckar vid sjöar i hela Sverige och dyker efter musslor och vatteninsekter.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Knipan är en dykand som häckar i holkar och hålträd. Hannen har mörkgrönt huvud med en vit fläck vid näbben. Knipan lever vid sjöar och kustvatten och äter musslor och kräftdjur.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Ejdern är en stor havsdykand. Hannen är svartvit och honan är brunspräcklig. Ejderdunet är känt för sin isolerande förmåga. Den lever längs kusterna och äter blåmusslor.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Alfågeln är en liten havsdykand med lång stjärt hos hannen. Den häckar i fjällen vid småvatten och övervintrar i Östersjön. Alfågeln dyker på stort djup efter musslor och kräftdjur.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Svärtan är en stor mörk havsdykand med vit vingfläck. Den häckar vid sjöar i norra Sverige och övervintrar längs kusterna. Svärtan dyker efter musslor och snäckor.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Sjöorren är en helt svart havsdykand. Hannen har en gul fläck på näbben. Den häckar vid fjällsjöar och övervintrar i havet. Sjöorren lever i stora flockar utanför kusten.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Storskraken är en stor fiskätande and med smal, tandförsedd näbb. Hannen har mörkgrönt huvud och vit kropp. Den häckar vid sjöar och vattendrag i hela Sverige och är en skicklig dykare. Allmän jakttid saknas i Bilaga 1 — endast lokal jakttid i några sydliga län.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Snatteranden är en diskret simand. Hannen har gråmelerad kropp med svart stjärt. Den häckar vid grunda sjöar och våtmarker i södra och mellersta Sverige.

Jakttider

Kännetecken & ekologi

Sädgåsen häckar i norra Skandinavien och rastar i stora flockar på jordbruksmark under flyttningen. Den är brungrå med orange teckning på näbben. Allmän jakttid saknas i Bilaga 1 — endast lokal jakttid i några sydliga län.

Jakttider