Riktlinjer för utfodring av vildsvin

Utfodring av vildsvin kan ske som stödutfodring eller avledningsutfodring. Stödutfodring sker vintertid medan avledningsutfodringen sker hela året, inte minst under vår och sommar. Det är de lokala vinterförhållandena som styr hur omfattande stödutfodring som krävs. Syftet är att undvika svält och lidande, men har också en avledande verkan. Avledningsutfodring syftar till att avleda vildsvinen från att uppehålla sig på områden där de gör skada, framför allt i lantbruket och i trafiken.

Avledningsutfodring sker främst under vegetationsperioden, det vill säga under vår och sommar då skadorna är som störst, men även under andra delar av året för att undvika skador. Det är viktigt att vänja vildsvinen vid att permanent uppehålla sig på foderplatser och borta från känsliga områden. Utfodring sker på foderplatser. Där bedrivs ingen jakt! Vid åtelplatser bedrivs jakt på vildsvin.

Där rekommenderas samma riktlinjer vad avser nedanstående punkter.
1. Utfodring ska ske med spannmål eller andra oförädlade jordbruksprodukter. Mängden foder ska vid varje tillfälle anpassas efter vad vildsvinen konsumerar på relativt kort tid. Foder utspritt på ett större område med gles täckning sysselsätter vildsvinen på ett bra sätt under lång tid. Använd gärna en timerstyrd foderspridare. När det gäller rotfrukter är det speciellt viktigt att anpassa mängden efter konsumtionen. Alltför stora mängder foder kan anses vara dumpning av avfall och det är förbjudet enligt miljöbalken.

2. Förädlade livsmedelsprodukter såsom korvbröd, brödlimpor, frukostf lingor och godis av olika slag är bannlysta vid all utfodring. Det är endast produkter producerade av godkända foderföretagare som är tillåtna att användas vid utfodring!

3. Lägg inte åtel eller utfodringsplats för nära jaktgräns, allmän väg eller skadekänslig gröda. Riktlinjen är att inte utfodra närmare jaktgräns än 200 meter, såvida inte överenskommelse träffats om annat! Observera bestämmelsen i Jaktlagen om olovligt lockande av vilt. Undvik utfodring närmare än 200 meter till allmän väg eller enskild väg med statsstöd.

I övrigt refereras till ”Vildsvinsförvaltning i Samverkan” och till Svenska Jägareförbundets skrift ”Riktlinjer för utfodring av vilt”.

Svenska Jägareförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Jordägareförbund, Rikspolisstyrelsen, Statens Fastighetsverk, Sveaskog, Svenska Kyrkan, Sveriges Häradsallmänningsförbund, Sveriges
Yrkesjägareförening samt Jägarnas Riksförbund har enats om ovanstående riktlinjer för utfodring av vildsvin i mars 2011. Syftet är att etablera ett enhetligt tillvägagångssätt vad gäller denna viktiga
del av vildsvinsförvaltningen. Riktlinjerna tillämpas inom respektive organisation och bör, när så är lämpligt, även utgöra en förutsättning vid upplåtelse av jaktarrenden.

Källa: LRF